Fanm ak Maladi kè: Kisa ou ka fè jodi a

MalekiNeda Dianati Maleki, MD, MSc, FACC
Kadyològ, Stony Brook Heart Institute 
Asistan klinik pwofesè nan kadyoloji 
Renesans Lekòl Medsin nan Stony Brook University

Maladi kè se kòz prensipal lanmò pou fanm Ozetazini, ki fè preske youn sou twa chak ane. Sepandan, plis pase mwatye yo pa okouran risk ki genyen nan maladi kè oswa kadyovaskilè (CVD) poze pou sante yo. Isit la, Stony Brook kadyològ, Neda Dianati Maleki, MD, pataje sa chak fanm ta dwe konnen jodi a sou CVD ak kè yo.

Konnen Faktè Risk ou yo
Malgre jiska 75 pousan nan fanm Ameriken yo ki gen youn oswa plis faktè risk maladi kè, sèlman sou youn nan kat soulve pwoblèm nan nan sante kè ak doktè swen prensipal li. Epi, pandan sis fwa plis fanm mouri nan maladi kè chak ane, plis fanm santi ke kansè nan tete se pi gwo risk.

Plis faktè risk maladi kè ou genyen, tankou istwa fanmi, tansyon wo oswa kolestewòl, obezite, inaktivite, fimen oswa dyabèt, se pi gwo risk ou genyen. Pa janm sipoze ke ou twò an sante oswa twò jèn pou gen maladi kè.

Faktè risk ki inik nan fanm yo enkli itilizasyon kontraseptif oral (espesyalman pou fanm ki fimen ak kèk kalite yo poze yon risk ki pi wo pase lòt); tansyon wo ki gen rapò ak gwosès (preeklanpsi) ak dyabèt (dyabèt jestasyonèl); maladi ovè polikistik ak menopoz ki kòmanse byen bonè. Lè w ap konsidere terapi ranplasman òmòn, fanm yo ta dwe evalye risk/benefis endividyèl yo ak doktè yo.

Anplis de sa, etid yo montre ke estrès kwonik, depresyon ak sèten kondisyon sante, tankou maladi otoiminitè, ka ogmante risk yon moun. Sèten tretman pou kansè ka afekte sante kè jeneral yon moun; Pwogram Cardio-Onkoloji Stony Brook la ka ede pwoteje sante kè pou moun ki gen risk anvan, pandan ak apre tretman an.

Se pou ou pi bon defansè pou sante kè
Gason ak fanm ka tou de fè eksperyans sentòm yo atak kè ki pi komen, tankou doulè nan pwatrin, swe ak souf kout, men fanm yo gen plis chans fè eksperyans sentòm ki pi sibtil, tankou doulè nan do ant omoplat yo, doulè nan kou, doulè nan machwè, kè plen, vomisman ak fatig - epi souvan lakre sa yo jiska kondisyon mwens ki menase lavi tankou grip la oswa rflu asid, ki ka lakòz yon reta nan chèche tretman. Pandan yon kriz kadyak, sèlman apeprè youn nan uit fanm rapòte doulè nan pwatrin, epi souvan dekri li kòm presyon, doulè, oswa sere olye ke doulè.

Ou ka vin pi bon defansè ou lè li rive nan kè ou. Kenbe yon dyalòg kontinyèl ak founisè swen sante ou sou risk maladi kè, sentòm yo ak sante jeneral ou. Nan yon etid, fanm yo rapòte gwo fatig ak dòmi detounen otan ke yon mwa oswa de anvan yon atak kè. Si ou santi ke yon bagay toudenkou pa bon, mete konfyans ou nan zantray ou. Prèske 90 pousan nan fanm ki te fè yon atak kè rapòte ke yo te gen yon santiman ke yon bagay te "jis pa bon." Pa sispann swen ijans si w gen sentòm yo.

Men sa ou ka kontwole 
Jiska 90 pousan nan maladi kè ka evite ak rejim alimantè ak chanjman fòm ak tretman prevantif. Men sa ou ka fè:
Konnen nimewo w yo. Endèks mas kò (BMI), yon endikatè pwa sante, ta dwe ant 18.5 a 24.9 ak yon mezi ren nan 35 pous oswa mwens; tansyon: 120/80 oswa pi ba; risk sik nan san/dyabèt (glikoz nan san jèn): 100 mg/dL oswa mwens; "bon" kolestewòl (HDL): 50 ak pi wo; "move" kolestewòl (LDL): 100 oswa pi ba; ak trigliserid: 150 oswa pi ba. Pale ak doktè ou sou tès ak tretman.
Manje pi byen epi deplase. Chaje fwi fre, legim ak grenn antye epi evite manje ki trete ki gen anpil sodyòm, grès trans ak satire ak sik. Vize pou yon minimòm demi èdtan omwen twa jou nan yon semèn.
Kite Fimen. Apre yon ane pa fimen, risk maladi kè ou desann nan mwatye. Apre sèt ane, risk maladi kè fimen desann a zewo.

Evalyasyon Risk Sante Kè gratis

Pran evalyasyon risk sante kè nou gratis nan stonybrookmedicine.edu/hearthealth 
Pou yon randevou nan Stony Brook's Women's Heart Center, rele (631) 44-HEART (444-3278).